Low-coding
Jag tänkte inleda detta med med några reflektioner kring det stora ordet demokrati. Även om demokrati som statsskick i världen har utmanats hårt de senaste tio åren, så har demokratiseringen på andra fronter gått framåt desto starkare. Med denna ”demokratisering” så tänker jag på sånt som tidigare varit exklusivt för ett fåtal personer, roller eller företag - som nu blir allmänt tillgängligt. Framväxten av trevliga ställen för co-working och kontorshotell är ett exempel på detta. Plötsligt kan ett nystartat företag på två personer ta emot sina kunder i samma fina miljöer centralt i Stockholm, som ett annat företag som omsätter 50 miljoner och som också sitter på samma ställe. Samma konferensrum kan nyttjas och kaffet smakar lika gott.
Inom juridiken slåss legal services-företagen för att enklare tjänster skall bli billigare och mindre komplicerade att använda för privatpersoner som annars drar sig för att koppla in en advokat, exempelvis vid bodelning.
Ett mycket uppmärksammat exempel på demokratiseringen är AI, som i och med lanseringen av Chat GPT i höstas och fick 100 miljoner användare efter två månader. Plötsligt var denna science fiction-teknik tillgänglig för gemene man, inte bara genom dyra och exklusiva programvaror.
Även inom IT-utvecklingen har demokratiseringen varit ett ämne. Jag tänker då på begreppet ”low-coding”, som syftar till att systemutveckling inte bara skall vara förbehållet dyra konsultfirmor eller svårrekryterade programmerare. Genom att med enkla grepp nyttja olika färdiga byggstenar och mallar, skall även små IT-avdelningar med begränsade resurser eller icke-IT-roller i verksamheten kunna bygga applikationer och dashboards för att digitalisera.
Det är intressant att fundera över vilken strategi som är lämplig för ett företag kring low-coding. Om du på en förmiddag, som utbildad redovisningskonsult – inte systemutvecklare, kan bygga en app som analyserar vissa transaktioner… Då är väl det bra? Borde vara mer effektivt än att be IT-avdelningen sätta upp ett systemutvecklingsprojekt. Att automatisera processer med Power Automate eller UiPath är inte heller speciellt svårt, vilket har gjort att många företag har köpt in licenser och låtit verksamheten få prova bygga den automation de behöver.
Vad blir resultatet av detta? Det är absolut något som ökat digitaliseringstakten. Men det har också en del baksidor som är värda att ha i åtanke. Alla appar som byggs i ett företag, oavsett om det är med ”advanced-code” eller low-code, kommer förr eller senare att väcka ett intresse från tre parter som hör av sig. Den första är användaren som undrar varför applikationen inte fungerar idag och vill veta när ”supporten” kommer att åtgärda den. Den andra som hör av sig brukar vara någon från IT-säkerhet eller riskavdelningen som undrar över hur känslig data hanteras i systemet, om det är säkert och förenligt med regelverken. Den tredje som ringer är CFO:n som undrar vem som köpt in licenserna som är grunden för denna app (low-code företagen tjänar ofta pengar på hur mycket apparna byggda med deras teknik sedan används) och vem som nu står för denna kostnad. Plötsligt blir det många frågor för, i detta exempel, en redovisningskonsult att svara på, som prövade att bygga något som löste ett praktiskt problem.
På Digital Engine möts vi ofta av svaret ”vi har prövat att jobba med mjukvarurobotar och insett att det inte är något för oss”. När vi ber dem berätta mer är svaret ”vi hade en kille på ekonomiavdelningen som gillade att bygga lite automation, men sen så slutade han, automationen började strula och vi la ner det”.
Som utvecklare är det svårt att veta vilket ben man skall stå på när det gäller low-coding. Under fanan ”enabling the business with IT” vill man gärna, utan att krångla för mycket, lösa deras problem. Men low-coding är ibland lite av ett kontrakt med djävulen: det går snabbt men du har inte full koll på de ”svarta lådor” som är grundmodulerna i applikationen du bygger. Till slut kommer du till den punkt där du behöver anpassa applikationen, men där den anpassningsmöjligheten inte finns. Ni som prövat att bygga en webbsida med Wordpress och försökt navigera er i en oändlig skog av olika plugins för att försöka åstadkomma det ni vill, känner nog till vad jag menar.
Så… Är low-coding fel? Skall teknik vara krånglig och bara till för ett fåtal experter? Jag tror vi måste kombinera simplicitet med något som långsiktigt är hållbart. Det kan låta som två motsatser. Men vi kan inte dra igång ett tungt IT-projekt för att göra ett gränssnitt där exempelvis ekonomiavdelningen vill att verksamheten matar in något som kontrolleras, istället för att mejla. Detta kan vi lösa ganska enkelt med en app och kanske en robot, men vi måste också se till att lösningen övervakas, underhålls och är säker. För den senare delen tror jag att det även i demokratiseringens tidsålder finns en viktig roll för IT-avdelningar och IT-konsulter att spela.
ALLT INOM KATEGORI: Ny teknik ➔
TILLBAKA TILL DIGITAL ENGINE REFLEKTERAR ➔